La familia x 2

En mysig helg tillsammans med familjen bidde det verkligen. Men fredagen började med en supersoft afterwork tillsammans med några arbetskamrater. Fredagar är ju som de är. Mina ögon blev trötta av öl och snack så när jag kom hem tittade vi på Let´s dance och slocknade redan vid 21.30. Så skönt! Skönt att vakna tidigt på lördagen, göra frukost och mysa.

Vi hann också med en sväng på stan tillsammans med massa demonstranter. Demonstranterna krossade den amerikanska kulturimperialismen, jag främjade den genom att köpa ett par snorsnygga vita converse och dessutom ett helt lass med läckra byxor från Cheap Monday. Så härligt med konsumtion! Ibland blir jag rädd för mig själv.

På lördagen drog vi framåt eftermiddagen till Simpan (läs Simrishamn) för Carl skulle flyga och jag tänkte att va fasen, jag måste se vad det är han håller på med. På plats i gympahallen (de flyger inomhus nu när det är så kallt och mörkt) var det ju kanske inte riktigt så spännande som man skulle kunna tro. På bänkarna satt gubbgänget med kaffetår och flygplan och jag och Carls kära mor satte oss så långt från flygplanen vi kunde och spanade. Det flögs. Och flögs. Och flögs. Jag fick träsmak. Roligast var när Carls flygplanspropeller fastnade i taket. Flygplanet hängde stenfast i taket. En flygargubbe fick komma med höjdhoppspinnen, ställa sig på en plint och peta ner den. Drama. Tinas (Carls mamma) köttgryta gjorde mig desto gladare :)

Söndagen forsatte med familjetema. Broder Daniel fyllde 28 år och vi drog glada i hågen till Lund för att gå ut och käka med hela högen Bengtsson (lite svårt att bli bjuden på mat i en studentkorridor). Jag hade köpt ett par snygga svarta hängslen i present, men det roligaste var nog ändå omslagspappret. Ett sobert blårandigt papper på ena sidan, på andra en massa brudar med mer eller mindre kläder på sig och putrumpor. Mycket roligt.

Vi hamnade på en grekisk restaurang och det är som alltid ett äventyr att gå ut och käka med familjen. Speciellt när pappa ska beställa baklava och är en hejare på betoning. Mamma trogen sin mammaroll hade ju också tagit med sig sockerbullar (som hette solöga) till fika som intogs i andra broderns (Rikards) fina lägenhet. Härligt att träffa familjen.

Men nu sitter jag här, med en växande PMS och känner mig så där svår som man kan göra en gång i månaden. Lite ledsen, lite sur, lite klump i magen-jobbigt, fast livet egentligen är precis som vanligt. Bara kroppen som inte fattar det.